Plattform Norrköping startades den 1 september 2014 som ett forum för samverkan där individers insatser från olika myndigheter skulle samordnas och effektiviseras. För att genomföra en baslinje mätning av Plattform Norrköping genomfördes under tiden mars till maj månad 2016 fyra olika datainsamlingar. En fokusgrupp med deltagare i samverkansteamet, nio intervjuer med koordinatorer, specialister och representanter i styrgruppen, observationer vid tre samverkansmöten, samt en enkätundersökning. Syftet med undersökningen var att få en uppfattning om hur de olika aktörerna uppfattar samverkan, vilka framgångsfaktorer och hinder de ser efter ca ett års arbete i Plattformen. Resultatet från de olika datainsamlingarna presenteras del för del. Den första delen består av resultat från genomförda intervjuer och observationer. Resultatet från intervjuer och observationer presenteras i teman utifrån en teoretisk modell för samverkan regelverk, organisation och synsätt, ROS. Här presenteras de sammanfattade stödjande och hindrande omgivningsfaktorerna.

Rapporten

Bilagor

Styrelsen fattade under november månad beslut om verksamhets- och budgetplan för 2017.

Verksamhetsplan 2017

Styrelsemöte 2016-11-25

Kansliet har sammanställt resultatuppföljning och måluppfyllelse för kvartal 1 - 3 2016.

Resultatuppföljning och måluppfyllelse

Socialförsäkringsutskottet höll den 17 november 2016 en öppen utfrågning om den fortsatta utvecklingen och nästa steg för Finsam, finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.

NNS orförande Tord Karlsson höll ett anförande med huvudfokus på tre frågeställningar inom FInsam: Den långsiktiga ekonomin, hur man på ett bättre sätt kan använda FInsam och hur man binder ihop den lokala nivån med den nationella.

Utöver NNS deltog socialförsäkringsminister Annika Strandhäll samt representanter från SKL, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Socialstyrelsen. Utfrågningen avslutades med en frågestund

Utfrågningen filmandes och kan ses i sin helhet; https://www.riksdagen.se/sv/webb-tv/video/oppen-utfragning/oppen-utfragning-om-finsams-fortsatta-utveckling_H4C220161117ou1

Tord Karlssons anförande startar 34 minuter in i filmen och är cirka 10 minuter långt.

Så här sammanfattar NNS ordförande Tord Karlsson sina tankar om utfrågningen:

"Socialförsäkringsutskottet har återigen givit oss möjligheten att diskutera Finsam och dess framtid. Ett utmärkt initiativ av våra vänner i utskottet. Diskussionen och de inlägg som gavs under hearingen var också målande över de problem som vi har. De flesta, ja alla, pratade utifrån sina egna bevekelsegrunder och sitt eget "rör". Ministern framhöll att samordningsförbunden kunde spela en viktig roll för att minska sjukskrivningar och hjälpa unga med aktivitetsersättning, Kassan framhöll unga som vare sig studerar eller arbetar samt de med aktivitetsersättning, SKL tryckte på arbetet med nyanlända och AF pratade om sitt huvuduppdrag där 72% av de som nu är inskrivna på AF nu är i behov av er rehabiliterande insatser. Socialstyrelsen tryckte på gruppen som har psykiatrisk problematik. Bilden som våra ägare ger är långt ifrån samstämmig. Några tror att de dessutom kan styra oss med direktiv i syfte att lösa just deras behov. Vi är i behov av en bättre diskussion o debatt om vad vi vill med Finsam och vad vi kan använda Finsam till. Vi behöver en diskussion som inte enbart tar sig uttryck i någon enskild ägares perspektiv utan som har en helhetssyn på Finsam. Det upplever jag saknas. Vi i NNS tar nu stafettpinnen och kommer inom kort att bjuda in till fortsatt dialog om dessa frågor. Vi är övertygade om att Finsam behövs och kan spela en viktig roll i att täppa till hålen inom välfärden."

Styrelsemöte 2016-10-28

Bilder från Åsa Kadowakis föreläsning den 14 oktober kring temat "Håller vi på att förvandla livet till en sjukdom?"

PPT-presentation

Företaget payoff har genomfört en samhällsekonomisk utvärdering av projektet NP-Samverkan. Sammanfattningsvis visar resultatet att;

• NP-samverkan gör skillnad på riktigt för deltagarna

  - Mår bättre

  - Arbetar mer

  - Har bättre ekonomi

• Stödet från vården är viktigt för målgruppen

• Deltagarna behöver tid för att utvecklas

• De samhällsekonomiska resultaten på kort sikt är begränsade, MEN de långsiktiga effekterna kan bli betydande!

Rapporten

Under våren har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedrivit en förstudie finansierad med medel från Europeiska socialfonden (ESF). Förstudien är nu klar och vad gäller finansiell samordning (Finsam) så föreslås fyra insatser för ett genomförandeprojekt inom ESF. Dessa handlar om att utveckla och sprida modeller och arbetssätt för långsiktig och hållbar myndighetssamverkan, främst till små och medelstora samordningsförbund. Förslag finns även på att samordningsförbundens struktur testas på två målgrupper; nyanlända och personer med psykisk ohälsa. Syftet är att sprida nya strukturer och arbetssätt för lärande och tillämpning på nationell nivå.  Även kompetensutveckling av samordningsförbundens personal inom utvalda områden föreslås.

Förutom förslag på fyra insatser för ett eventuellt genomförandeprojekt så har man i förstudien identifierat ytterligare utvecklingsområden. Förslagsvis överlämnas dessa till samverkansparterna inom finansiell samordning som Nationella Rådet, samordningsförbunden, Nationella Nätverket för Samordningsförbund (NNS) samt andra viktiga aktörer. Exempel på denna typ av frågor är att det behövs en ökad politisk förankring både på lokal, regional och nationell nivå. Det behövs även en ökad kunskap om samverkan med lokalt och regionalt näringsliv, civilsamhälle och medborgare. Andra exempel är förtydligande av Finsams uppdrag och ansvar när det gäller förebyggande insatser och fortsatt utveckling av det sektorsövergripande systemet för uppföljning (SUS).

Rapporten

Med målsättningen att utveckla ett instrument för samordningsförbund att bedöma kvaliteten i egen verksamhetsutveckling över tid, möjliggöra jämförelser mellan förbund, samt ge förbund och ingående parter ett stöd att förbättra samordningen av arbetslivsrehabiliterande insatser startade hösten 2012 tre samordningsförbund ett utvecklingsarbete, det så kallade Indikatorprojektet, som syftade till att lyfta fram processer och utfall som kännetecknar god samverkan. Under 2012-2013 togs 137 indikatorer fram som bedömts spegla olika perspektiv på kvalitet i form av genomförande och effektivitet av insatser inom samordningsförbunden. Vid en konsensuskonferens 2014 reducerades dessa 137 indikatorer till femton så kallade kärnindikatorer. För att möjliggöra mätning baserat på kärnindikatorerna utvecklades under hösten 2014 mätpunkter i form av påståenden och frågor för respektive indikator som finansierades av socialdepartementet. I början av 2015 beslutade Nationella nätverket för samordningsförbund (NNS) att ge Örebro universitet i uppdrag att med start i mars 2015 genomföra en pilotstudie med syfte att pröva användbarheten hos de påståenden och frågor som formulerats. Ett instrument i form av fem enkäter togs fram, en riktad till deltagare, och de övriga fyra till personal, styrelsemedlemmar och chefer som arbetar i samordningsförbunden eller hos parterna. En efterföljande test har genomförts under 2016 för att säkra måtten.

Rapporten