Behovsanalys för utrikesfödda med svårigheter att lära sig svenska språket
Arbetsmarknads- och vuxenutbildningskontoret har tillsammans med Arbetsförmedlingen genomfört en behovsanalys för utrikesfödda med svårigheter att lära sig svenska språket. Studien har finansierats av samordningsförbundet under perioden den 15 augusti - 31 december.
Inom Arbetsmarknad och vuxenutbildningskontoret finns grupper av utrikesfödda som har svårigheter att lära sig svenska språket vilket gör att de fastnar i ett beroende av ekonomiskt bistånd. Inom Arbetsförmedlingens etablering har man noterat att motivationen till språkinlärning avtar för gruppen 30 – 35 åringar med låg utbildningsnivå och för gruppen 40 – 45 åringar med något högre utbildningsnivå.
Gemensamt för samtliga var att språksvårigheterna ledde till en försämrad integration och svårigheter att komma ut på arbetsmarknaden och bli självförsörjande. Tanken var att behovsanalysen skulle ge en mångsidig bild av orsakerna till svårigheterna med språkinlärningen. Utifrån resultatet av behovsanalysen utarbetades ett förslag till aktivitetsplan kring hur man kan arbeta vidare med frågan inom ordinarie verksamheter.
Ny förbundsordning
Fr.o.m. den 1 januari 2017 ingår Finspångs kommun som ny förbundsmedlem. Med anledning av utökningen med Finspångs kommun har en ny förbunsordning antagits av förbundsmedlemmarna.
Behovsanalys - Vägar ut i arbete och studier för personer med aktivitetsersättning
Bakgrund
Samordningsförbundet Östra Östergötland och Finspångs samordningsförbund beviljades i mars medel från Försäkringskassan för att genomföra en behovsanalys av unga vuxna med aktivitetsersättning som bedöms ha en potential för att på sikt gå vidare till arbete och studier. Behovsanalysen har genomförts av Elisabeth Ljungstorp och Sofia Karlsson och i vissa delar har även styrelserepresentanter deltagit i fokusgrupper med behovsgruppen. Behovsanalysen riktar sig geografiskt till de fyra kommuner (Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik och Finspång) som finns inom östra Östergötland och omfattar tre perspektiv; Inventering av målgruppen, Aktörsperspektiv samt Individperspektiv.
Utvärdering av Plattform Norrköping
Plattform Norrköping startades den 1 september 2014 som ett forum för samverkan där individers insatser från olika myndigheter skulle samordnas och effektiviseras. För att genomföra en baslinje mätning av Plattform Norrköping genomfördes under tiden mars till maj månad 2016 fyra olika datainsamlingar. En fokusgrupp med deltagare i samverkansteamet, nio intervjuer med koordinatorer, specialister och representanter i styrgruppen, observationer vid tre samverkansmöten, samt en enkätundersökning. Syftet med undersökningen var att få en uppfattning om hur de olika aktörerna uppfattar samverkan, vilka framgångsfaktorer och hinder de ser efter ca ett års arbete i Plattformen. Resultatet från de olika datainsamlingarna presenteras del för del. Den första delen består av resultat från genomförda intervjuer och observationer. Resultatet från intervjuer och observationer presenteras i teman utifrån en teoretisk modell för samverkan regelverk, organisation och synsätt, ROS. Här presenteras de sammanfattade stödjande och hindrande omgivningsfaktorerna.
Verksamhetsplan 2017
Styrelsen fattade under november månad beslut om verksamhets- och budgetplan för 2017.
Resultatsammanstälning och måluppfyllelse kvartal 1 - 3 2016
Kansliet har sammanställt resultatuppföljning och måluppfyllelse för kvartal 1 - 3 2016.
Öppen utfrågning om Finsams fortsatta utveckling
Socialförsäkringsutskottet höll den 17 november 2016 en öppen utfrågning om den fortsatta utvecklingen och nästa steg för Finsam, finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.
NNS orförande Tord Karlsson höll ett anförande med huvudfokus på tre frågeställningar inom FInsam: Den långsiktiga ekonomin, hur man på ett bättre sätt kan använda FInsam och hur man binder ihop den lokala nivån med den nationella.
Utöver NNS deltog socialförsäkringsminister Annika Strandhäll samt representanter från SKL, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Socialstyrelsen. Utfrågningen avslutades med en frågestund
Utfrågningen filmandes och kan ses i sin helhet; https://www.riksdagen.se/sv/webb-tv/video/oppen-utfragning/oppen-utfragning-om-finsams-fortsatta-utveckling_H4C220161117ou1
Tord Karlssons anförande startar 34 minuter in i filmen och är cirka 10 minuter långt.
Så här sammanfattar NNS ordförande Tord Karlsson sina tankar om utfrågningen:
"Socialförsäkringsutskottet har återigen givit oss möjligheten att diskutera Finsam och dess framtid. Ett utmärkt initiativ av våra vänner i utskottet. Diskussionen och de inlägg som gavs under hearingen var också målande över de problem som vi har. De flesta, ja alla, pratade utifrån sina egna bevekelsegrunder och sitt eget "rör". Ministern framhöll att samordningsförbunden kunde spela en viktig roll för att minska sjukskrivningar och hjälpa unga med aktivitetsersättning, Kassan framhöll unga som vare sig studerar eller arbetar samt de med aktivitetsersättning, SKL tryckte på arbetet med nyanlända och AF pratade om sitt huvuduppdrag där 72% av de som nu är inskrivna på AF nu är i behov av er rehabiliterande insatser. Socialstyrelsen tryckte på gruppen som har psykiatrisk problematik. Bilden som våra ägare ger är långt ifrån samstämmig. Några tror att de dessutom kan styra oss med direktiv i syfte att lösa just deras behov. Vi är i behov av en bättre diskussion o debatt om vad vi vill med Finsam och vad vi kan använda Finsam till. Vi behöver en diskussion som inte enbart tar sig uttryck i någon enskild ägares perspektiv utan som har en helhetssyn på Finsam. Det upplever jag saknas. Vi i NNS tar nu stafettpinnen och kommer inom kort att bjuda in till fortsatt dialog om dessa frågor. Vi är övertygade om att Finsam behövs och kan spela en viktig roll i att täppa till hålen inom välfärden."